Saturday, January 24, 2009

GRAF’s Konkani Literary Contest - 2008

GRAF’s Konkani Literary Contest-2008


GRAF’s Konkani Literary Contest-2008
Goan Review Art Foundation [GRAF] the cultural body of the popular Konkani-English bi-monthly The Goan Review is organizing its annual Konkani Literary Contest. This Konkani writing contest is in the roman script only and in three categories as follows and is open to all:-
A. Essay -----------Minimum 1200 words.
B. Short Story---------------Minimum 1500 words.
C. One Act Play------------Minimum 1800 words.
1. Subject / Topic – choice of the writer.
2. One contestant may participate in all the 3 categories but only one entry per category is permitted.
3. All 3 categories will carry 1st and 2nd prizes each respectively.
4. Entries should be on “Foolscap paper” leaving adequate margin and in clear handwriting or typed only on one side of the paper.
5. On the first page only the “title” of the feature should be written. Name and other details of the contestant to be written on separate sheet of paper as follows: a) Name & address, b) title, c) contact no., d) date of birth, e) Signature of the contestant.
6. The envelope containing the entry should be marked “GRAF Literary Contest” and along with the contestant’s passport size photograph should be sent to the following address so as to reach before the 31st December 2008: The Goan Review, 14, Nafees Chambers, 121/123 Mody Street, Fort, Mumbai-400 001. Tel. (022) 22630139
7. Decision of the judges will be final and binding on all. No further correspondence whatsoever in this regard will be entertained.

(Gable D’Souza)

GOENCHO AVAZ 2008



Special Issue of Goencho Avaz hits the news stands


The special issue of Goencho Avaz is out on the stands. Edited by the renowned journalist Julio D’Silva, this issue (published in English and Konkani in the Roman script) takes a critical look at the progress made by Goa ever since it attained Statehood with special articles on different aspects written by people involved in that particular field.

Leader of Opposition Manohar Parrikar takes a critical look at the administration while Ex-Tourism Minister Matanhy Saldanha writes about the constant struggles of the traditional fishermen. Former Education Department Director Bonfilio da Cruz has written about the education system, Soter R. Barreto on Konkani language and Soter de Souza about the functioning of the Panchayats in Goa.

Dr. Jorson Fernandes has written about the health care system in Goa, while Prakash Kamat has analysed the State’s economy. Maria Lourdes Bravo da Costa takes a look at the changes in the Goan kitchen and Wilson Mazarello has written about the tiatr. Jaret de Silva’s article covers the life of a seaman and Felix da Cruz comments on agriculture in the State.

Besides there are articles in Roman Konkani by the stalwarts John Aguiar, Sudha Amonkar, Guadalupe Dias and Fausto V. Da Costa on various other topics, a short story by Tukaram Shet, and the prize winning articles at the competition organized by Fr. Freddy J da Costa Memorial Trust.

This special issue brought out by Fr. Freddy J. Da Costa Memorial Trust is nominally priced at Rs. 15/- and is available at all the newspaper agents in Goa. For further details and to receive this copy through mail contact 9821228684
Email: fausto@vsnl.net

Decembr 21, 2008

Mhojeantlem Zantte Ghor

Mhojeantlem Zantte Ghor

Marcos Gonsalves



Tea disak tachi Moddganvchea hospittolant bhett zali. To amche kodden boroch vell uloilo. Uloitam uloitam aple jinnentle kaim khinnui sangun suttlo.
Antonio Mascarenhas! Moddganv tacho zolm ganv. Sumar 60 piray. Donui payank ghave zal’lean taka Moddganvchea Hospicio hospittolant bhorti kel’lo. Tisre khêp tacher upchar choltale. Te poilim, mhonnge sumar dha vorsam poilim to Mumboi astalo. Mumboint ‘Navy Camp’-ant trumpett vazoitalo. Songitkar mhonn borinch vorsam tannem hea ‘camp’-ant kam’ kel’lem. Tea vellacher zo pagar mellttalo, tacher to somadhan aslo.

Aplea kuttumbachi taka borich apurbay asli. Mumboint zoddil’lo pagar, mhoineachea mhoineant aplea ghorakodden dhaddttalo. Ghorant ghorkarn ani teg bhurgim. 25 vorsam nokri kele uprant to nivrut zaun ghora ailo. Ani.....
Antonichi jinn niyallttam niyallttam monak koch’xem zalem. Itlim vorsam ghorabhair ravn nokri korop, kuttumb posop. Ani atam svotacho kuidad ghevpak tache kodden adar-bollachi boddi na. Mornna kodden tenkil’lo svas gheit to jiyeta. Kuttumbantlean soglleach vangddeamni addnodor kel’lean to Moddganvchea zantteam-ghorant bhorti zala. Jitle khêp bholaiki vibaddtta titlei khêp upchara khatir taka hospittolant bhorti kortat.

Tea disak hanv mhojea eka ixtta borobor hospittolant gel’le kodden Antoni kodden sompork zalo. Kaim vell ami tache bholaikechi vaspus keli. Magir toch zaun amkam aple jinnechi vaspus korun divpacho yotn korunk laglo. Ten’nach tache jinneche kaim khinn somzun gheunk mell’lle. Hospittolantlean bhair sorun vetana, tannech zaun mhonnlem; ‘tumi porot yetle tea vellar Mumboi Navy-nt kam’ kortana saril’le khinn sangtolom.’ Mhaka umollxik lagli!

Punn porot tache fuddeant vochpachi sondich mell’lli na. Sumar nnov mhoineamni to axil’lea tea zantteam-ghoran pavl dovorlem. Bhitor sorche sorun, Antoniobab khoim asa hachi vaspus keli. Ani, Antonichi khobor aikun, mhaka durdoivan ‘yogayog’ onnbhovunk mell’llo. Hanv sanje sumar 4 vorancher zanntteam-ghorant bhitor soril’lo. Punn sokallim 11voranchea sumarak Antonicho inter zal’lo. Ho koslo yogayog hem chintpak mhoje kodden tank nasli. Poilech khêp hanvem oslo onnbhov ghetil’lean mon osvosth zalem. Kaim dis Antoniche trumpettintlean bhair soril’le kaklutiche jinneche sad kanant gazpak lagle.

Hea onnbhovacho ul’lekh korin-so dislo to halinch Gõyant lagu kel’lea The Managment and Welfare of Senior Citizens hea kaidea khatir! Bharotantlea her kaim sat-atth rajyamni ho kaido lagu kel’lo asa. Amchea sorkarak matxe usram zag zalea. Usram-i asum-di punn kaido tori lagu kelo. Hea kaidea khala jextt nagrikam (zanttea avoi-bapui ani her zantteancho aspav asa) khatir neaysobha toyar kelea. Mhonnge zantteancher addnodor zauchi nhoi. Tankam tanche hokk mellche. Hachi tozviz hea kaidea bhitor kelea. Ani zo konn aplea avoi-bapaik vo aplea kuttumbantlea zantteleanchi beporva korta, addnodor korta, tankam tanchea hokka koddlean pois dovorta, tancher ot’teachear korta asot zalear, tancher kaidean karvay korpachi tozviz hea kaideant kelea.

Halinch potrkar hea natean, heach kaidea sombondan kaim zantteam kodden cheorcha korpachi sondi mell’lli. Mhonnge zanntteam-ghoramni axil’lea zanntteam kodden! Soglleamni hea kaideak yevkar dilo. Hea kaideak yevkar ditana, tanchea bhavnant ani umalleant lipun axil’lem dukhui somzun gheunk mell’llem. Ten’na prosn ailo; hem oxem ghoddtta kiteak? Dor eka kuttumbant hi osli poristhiti nirmann zata koxi? He poristhitik bolli poddpi zanttelo aple votin sot asta. Zantteancher addnodor korpi-i apunn sarko asa hench dhorun cholta. Magir chukta konnachem? Motbhed, zantteank kuttumbantlean pois korpa itlo mathear kiteak choddtta? Amche modim somzoto na mhonn kai? Vo ekamekak ani poristhtik somzun ghevpachi tank amcheant na? Eka vellar koxttantlean kuttumb choloupi, zantte pirayek pavtanch kuttumbantleanuch bhair poddtta. Aplea vangddeam koddlean ot’teacharak, hinnsayek bolli poddtta. Monak kitlem somzavpacho yotn kelo zalearui pottona. Konn sarko hem tharavche poilim, hacho orth kitem hem somzun ghevpant mhoji tokli dhaddaitam.

Anik jitle khêp, apleach kuttumbantlean vogllaun hanga-thoim ximpddol’lea zantteank polloitam, title-i khêp mhojeant ek bhirant nirmann zata. Ghoddye faleam hanv-ui tancheantlo ek astolo kai? Tem zanntteanchem ghor mhoji vatt polloina bi mu?

KOVITA KONNSO: Ful Fulta Ten’na.....

Ful Fulta Ten’na…

Cyrilo D. Fernandes


Dampun ravleli paklli
Kolleant bhitor loslosli
Varear hansleli paklli
Mogachem git gavunk
Pavsa thembeak axel’li

Sorv bhonvtim mus nachtale
Paklleo polloun murgott’tale
Vixall kallzachea umalleamni
Pormollacho hanso fuloitale

Musanche nazuk suran,
Movanchi ghodddsann
Chandinichea ttattant
Sfurtin ful’lim gitam
Monantlea monant.

Vareacho sur zai,
Kallzantlo nad zai
Mhoje ek ek pakllecho
Hanstea kallzak vas zai

Ful fulta ten’na
Suriachim kirnna
Kovichim motiam
Bhagintleam musam bhitor
Khoxechim sopnam

Fulache kovllent
Movachim gitam
Abuz zatat mus
Ful fulta ten’na.
Dusreanchim kallzam jikhtana

KOVITA KONNSO: Tuka Koso Adeus Korum?

Tuka Koso Adeus Korum?

- Sibila J. Rodrigues


Tuji suropai xeta nodi thaim,
Ghorannem tum, Patxeanchem,
Tuji boddai, kanneanchi khol baim,
Machill tum kantoil’lem.

Bhuim tum povitr Manddvichea kanttar,
Bondir tum Rai-alem.
Dobajik kopel tum amchea mathear,
Abholem jheleantlem.

Bhagevonta kuddik tuvem bagoilea man,
Subhagi tum kitlem !
Niraxi Marinheir, magtoch akantan
Maien tuka vinchlem.

Bhuzar tujea Polas ranniechi
Bhanddar tum purvil’lem
Khandar tujea sobai dongrachi
Mahal voikunttantlem.

Tuje dhornir ubzolea putr uxear,
Bhag tuka vhoddantlem,
Ballam vorvim, bos go xinvasonar,
Ul’las hea kallzantle.

Follanchim zhaddam tujim sufoll zaum
Hort tujem pormollum.
Priticho tum Raibondracho gaum
Adeus koso korum?...

Dusreanchim kallzam jikhtana......

Dusreanchim kallzam jikhtana…

John M. Alfonso



Sarita, polle ami vhoddlea zatichim. Tuje borobor xiktat tim sokoilea zatinchim. Tanchim ixttagot amkam naka. Tujea vorgant konnui amche zatichim asat zalear tanchim ixttagot dhor. Amkam dusreanchem naka.” Ti avoy Saritak xittkaitali. “Mummy, mhojim classmates tim. Ekach bankar bospi ami.” Kolejik vochpi Sarita uloilem. Ekach Devachi rochnam ami punn pavlam konnkonni vegllochar disun yeta. Monis mon’xachem boreponn polleunk kallzachem dolle kudd’dde korun kuddichea dolleamni polleta. Dusreamni kitem-i borem korum. Boreanchi thoknnay korchi soddun diun vaittakhatir dusreank bottam dakhoita. Osle poristhitint monis revddololo astana, to dusreanchea kallzamni zago gheunk xokona.

Monis, monxacho ixtt zaunk sabar toren aple yotn chalu dovorta. Punn hea ixttagoticho orth aplea faski pormannem gheta ani chintop pasun moryadit dovorta. Hacho porinnam’ urfattoch zata ani mon’xan dusreanche ixtt zaunk kel’le yotn dusman zaun somptat. Ho dekhavo polleunk sud’dam boro disona. Dusreamni apnnak zai toxem vagchem ani toso dusro vagna zalear dusream vixim aslele tache sombond khinnabhitor tutt’ttat. Osle sombond poristhiti purte ani oporipokv (immatured). Oslea sombondachi amkam khorich goroz asa?
Mhoje borobor jiyetolo, dusro mhaka konn? Oslo prosn ami amkanch vicharlear faideak poddpacho. Dusrea vixim amchem nhoikari chintop kitlem meren sombondachim follam dita tem gorjechem. Khorem mhollear aiz “mon’xak dusreamni manun ghevop” hem monis manun gheta ani “favo nhoi tosle arop ghatle zalear” monis dves korta. Dusreanchi tokhnnay korchi sonskrutay ttikechea sonskrutaye von sombondak upkarachi tharta. Jivitachi sonskrutay mornnachea sonskrutayevon bollixtt. Mon’xan dusrea mon’xam vixim ucharlolem nhoikari mot soglleanchea kallzamni khol rig gheta.

Dor eka monxak hanvponn (self-esteem) asta. Aplea jivitachi bori protima (image) samballpache monis aple porim yotn choloita. Tachea ostitvacher (identity) dusro hol’lo korta ten’na to khovdoll’llea porim zata. Hi tachi vagnnuk soimbich. Punn te vagnnukentlean kosli kriya (action) zata ti gorjechi. Choddxe favtti ami monis amche vagnnukecho samball korche khatir zai ani naka tosle purave manddtat ani poristhiti purtem somadhan korun ghetat. Mhonnttoch monis dusreank lagun kosoi vagta. Eklean ek arop ghatlear dusro dusreanchea veoktimotvacher (personality) hol’leancher hol’le korta ani xevottacho nikal koso sombond pisddun bosta.

Aiz amche modem tit for tat vrut’ti apli man voir kaddun polleta. Konnuch aplo arop fattim gheunk on’mon’tat. Osle poristhitint ami sombondik nodren koxim lagim sorteleat? Amchem hanvponn, amchi protima amkam soglleank gorjechi hem hanv man’tam. Hacher upay mhonnun ami koslim-i pavlam ubarun tanchem rakhonn korchem? Tuvem mhaka vaitt utram sovlim, hanvem-i tuka tech mapan portun dilem hacher hanv sohomot na. Osli vrut’ti ami dor eklean dhorli zalear ami ektthaim yeun vo somudayik ritin kainch korunk xokche nant. Somuday koxe zomat gheunk zata. Zomatint don -tin ulovpam zalim hantuntlean amche sombond vaddunk xoktat kai? Na!

Tor mogacheamno, dusro amcher vikh onkhta ten’na ami taka mog dium ia. Aiz osli vrut’ti apnnavpi sabar asat. Punn sonvsarant tankam favo titlo man na. Tannim he vrut’tintlean dusreanchim kallzam jikhun ghetloleacheo sabar dekhi asat. Ami-i tit for tat vrut’ti soddun diun mhollear he vrut’tiche mull sodun kaddun humttaun uddoun, ragak mog divpachi vrut’ti apnnaun, dusreanchim kallzam jikhpachem yotn amche koddlean zal’le zalear borem dispachem.

UGDDAS ASA TUKA ?

Ugddas Asa Tuka?
Willy Goes





Ugddas asa tuka? Mhoji kolej sutton hanv tuka Dannychea xopa lagim ravtalim, ani tum tujem ofis sutt’tanch mhaka tum vhorunk yetalo. Ani ek dis pasun tum mhaka mellunk yena zalear hanv koxim dukhamnim roddtalim tim? Lokanchi pasun porva korinastana hanv mhojea dolleantlim dukham mhojea poleam voilean zhorimni vanvunk ditalim.

Ugddas asa tuka? Ek dis tum vegin ailo. Mhoji kolej suttche poilinch ailo, ani hanv tuka ravtalim tea zagear tum mhaka ravtalo, ani teach disa mhaka vell zalo. Tea disa mhaka vell zalo mhonn tum mhaka xinnlo. Ugddas asa tuka? Tea disa tum kitlo ragan bhorlolo to? Dannychea xopar thavn Dona Paul pavta mhonnosor tum mhoje lagim uloilo na, ani magir Dona Paul pavtoch, hanvem tujea polear kis diun bhogsonnem magtoch tujea tonddar hanso dislolo, ani tuvem mhaka bhogxilem tem.

Ugddas asa tuka? Ami ek dis Samrat theattorant pikcherak gelelim, ani thoim tuji bhoinn pavon sorli, ani tika sampddot mhonn mhojea fattlean liplolo to? Xekim ami ttiketti kaddleleo teo tiketti ordea kim’motik vikhun ami Miramar vochun boslelim tim? Ani to ugddas asa tuka? Jea disa ami Dona Paul voichea vattek astana, Kala Academy lagim pavlelim tedna, mhozo bhav tech vatte voilean vetalo, ani hanvem bhieon killonch marun tuvem ‘bike’ Kala Academy-chea gettint bhitor kaddun thoim eka gaddie fattlean ami liplelim tim?

Ugddas asa tuka? Mhojea birthday-a disa tuvem mhaka wish korunk naslem, ani hanv kitlim ragan bhorlelim tim? Ani kitlo vell pasun hanv tuje lagim uloinastana ravlelim tim? Ugddas asa tuka? Tujea birthday-ak hanvem koslo gift dilolo to? Ani tuka to kitlo avoddlolo to? Ani tum khuxalkayen koso unn’nnam martalo to? Ugddas asa tuka, ek dis tuvem mhaka suchoilem, ami amchea mogachi khobor amchea ghorcheank kolloum-ia mhonn ani hanvem ti suchovnni koxe toren nakarli ti? Kitlo tum poratlo, punn naka tem naka mhonn hanvem amchea mogachi khobor amchea ghorcheank kollit korinaka mhonn hott dhorlo to?

“Hoi, ugddas asa mhaka, tum kiteak amchea mogachi khobor ghorcheank kollit korunk dinaslem tem, kiteak tum mhojea mogan naslem. Tum fokot mogacho khell khelltalem. Tujea kallzant moguch naslo. Tuka fokot ‘time pass’ korunk zai aslo. Ugddas asa mhaka ki tum mhojea borobor bhonvtalem, punn tujea monant sodanch ek sopnantlo kunvor also. Ek girest kunvor zo tuka zai ani naka titlem-i diunk fattim sorchonaslo poi toslo kunvor. Oslo kunvor zo tuka bhangarant bhorpacho, ani akh’kho sonvsar bhonvddavpacho poi toslo kunvor.

Ugddas asa mhaka ki jitle-i pavttim amchea fuddarachi khobor kortalim tedna tum vixoy bodoltalem tem. Tum fokot tea vellacho anond ghetalem. Tum kuddint mhojea sangata astalem, punn monan ani kallzan tujea sopnantlea kunvra borobor astalem. Ugddas asa mhaka, kiteak ho tuzo sobhav mhaka tujea mukhamollar distalo. Ani hanv ek piso koso tujea mogan lastalom. Ugddas asa mhaka, tuka eka girest cheddea lagim soirigot zatoch tuvem mhojea mogar visor ghalun ti soirigoth tuvem khinna bhitor koxi svikarli ti.

Ugddas asa mhaka, koxe toren ‘we were just friends’ mhonnon mhozo itleam vorsancho mog tuvem kainch nhoi koso korun varear xevttilo to. Ani atam tum mhaka adle ugddas haddun porot mhoje lagim sombond zoddunk sodta? Te adle ugddas mhojea monant zorui asat, pun tachea poros anikui ghott ugddas mhojea monan asat. Ugddas asa mhaka, ki atam hanv ek kazari dadlo mhonn.

Ugddas asa mhaka ki altara mukhar mhoje ghorkarnik hanvem mhojem utor dilelem asa. Ugddas asa mhaka, mhojim bhurgim asa. Mhaka henvui ugddas asa ki mhoji ghorkarn ani mhojim bhurgim hanv kedna ghora yetolom mhonn mhoji vatt polloit asta. Atam tum ugddas dovor. Hanv to monis nhoi, zo eka tempar ek niradari koso tujea mogachi vatt polloit ravtalom to. Hanv to monis nhoi, zo adle ugddas haddun mhozo fuddar vibaddta toslo. Hovui ugddas dovor, tujea kazarachi goddsann sompon tum atam porot mhoje lagim goddsann chakunk ailam zalear tuka ti goddsann porot chakunk mellchi na.

Ugddas dovor, ki mhojea kazari jivitachi goddsann hanv azun-ui chaktam, ani sasnnak chaktolom, kiteak mhojea kazari jivitant dhongiponnam nant, jim dhongiponnam tum kortalem ami mogan aslim poi tedna. Ugddas dovor ki aplem kazari jivit tor dhodder pavlam zalear tem ghott korunk tozvit korunk zai mhonn, ani dusreanchem kazari jivit vibaddunk favona mhonn. Ugddas dhor. Ek borem jivit sarunk. Dev tujer besanv ghaltolo.

AMCHIM ADLIM FESTAM

Amchim Adlim Festam

Anselm Gomes


Setembracho mhoino udetach, festanchi survat suru zata. Saxttint poilem fest Chinchonneche Monte Saibinnichem, uprant khoim na khoim festam chaluch astat. Amchem Kunkollechem Saude Saibinnichem fest Febrerache don tarker zata, ani nimnnem Saxttint fest mhollear Modganvchem Spirit Santachem. Hem fest Mayachea mhoineant zata ani hea festak PURUMENTACHEM fest mhunnttat. Hea festak feriyent soglleo pausacheo purumentacheo vostu melltat. Jun mhoineant paus suru zata, ani ten’na nustem ani her vostu mellonk muskil zata, dekhun, lok hea festak yeun, sukhem kharem, mirsango, kande adi. vostu gheun pausalleacho purument kortat. Adlea ani atanchea festancher nodor marlear zaiti ontor asa. Adleo choddxeo igorzo/kopelam, dakttulim aslim. Festachea somoyar lok chodd zata zalear, gauncho lok ektthaim zaun igorje/kopela fuddlean, mattou ghaltalet. Brestaradis, bara horar maddi zatali, Khozneachea ani fogettinchea avazan, dhol-tax pemprem vazoun amche zantte ektthaim zaun rozar korun, don tin fenniecheo kalsi xekoun ghora vetale. Atam Igorzo/ kopelam vaddoun vhoddlim keleant mhunnttoch mattou ghalpachi gorozuch na. Ataim maddieo zatat, fog vazontram astat, rozarui kortat, ek matr kalsint ghalun fenni xekoitat tem matr disona. Te poder mele te unde kobar zale. Atanchea bhurgeanchea hatamni whiskey- beer–ache glass dixtti poddttat. Dakttea bhugeank sweet drinks, samosa, bottatta vadde khaunk ditat. Hea somoyar kopelam/ igorzo bhitor armosanvan nettoileleo astat. Nnov dis novena zatat. Nimnnea novena disa ratri vespr zata ani dhavea disak festachi porob.

Adleo amcheo ostoreo sadim angostram ghalun devak man diunk dev-mondirant vetalim, punn atancheo ostoreo novenachea misak vantto ghetat khorim, punn distat fashion show-ak ailean xim, moriyad naslelem nhesop nheson- golle/zangllam ugttim, tonddam pintarun (make-up) adi. Je vorvim chint-mon diun mis aikoteleachem sintid tancher voddta ani borea monxachem-i devosponn bigoddtta.
Novenam somptat, nnovea disak ratchem vespr zata. Chodd korun vesprak thoddo lok asta, karann dusrea disak festachea jevnnachi toyari korunk poddtta. Kaim soire-bi ailele astat ani tanchi seva korchi poddtta, mhonnttoch heam kama fuddem lokank igorjek vochonk tankona.

Atam dhavea festachea disak, fantear panch horar, khozneacho avaz ani muzganchem Alvorad kanar sadouta. Festa disak zaitim misam astat.. tantun chodd xim zanttim vantto ghetat. Tornatte/tornattim festachea vhoddlea misant bhag ghetat chodd korun novim kapddam dakhounk. Soglinch zannam boreantle bore kapdde ghalun hea vhoddlea misak yetat. Choddxe tornatte, mis chalu astana, chodd korun padri provochon ditana, feriyent, ghodd’goddo khelltat (gambling). Feriyent soreachim barram bi astat, tor kaim zann thoim whiskey beeram donktat. Pursanvak zaite zann opmus ghalun vantto ghetat. Goeant fokot ganvkarankuch hea festak opmus ghalunk sotea asa. Dekhun tankam dakounk zai aponn niz ganvkar mhonn. Festachem pursanv somptoch Dev-munniari, Confrariche vangddi ani dusro lok Dev-mondirant bhitor sortat, Dev-muniari aplo nimnno axirvad ditat, ani hem sogllem somptoch, khozneancho, gornalancho ani fogotteancho ghodd-ghodd zata. Dusrea vordan, bendd aplim tokadam vazoita, hea vellar sogllinch bhav-bhoinnam umedin ek-mekak veng marun BOAS FESTAS / HAPPY FEAST, mhunnon porbim ditat, ani uprant feriyent vochon kaddio-boddio, khajem gheun ghora vetat.

Hea disak soglloch lok zaite duddu khorchun vhoddlim jevnnam kortat, amchea soire ixtt-mitr-ank ami festak ghora apoytat. Ho ek soeg soireank ixttank ek-mekak mellonk. Festachem mis somptoch sogllim sangatan moujen don tin horam sartat, ani ruchik jevonn jevun, ghora portotat.

Adlea ani atanchea festam modem zaiti ontor asa. Adlim amchim bhav-bhoinnam sadim angostram nheson Dev-mondirant vochon rith mannsugen magnnim kortalim, fest somptoch soire-ixt-mitr ghora yeun sadem jevonn jevtalet. Atanchea kallar sogllench bodol’lam. Festam mhollear moryad naslelim angostram ghalun Dev-mondirant vochop, soireank ghorant vhoddlim jevnnam-soro divop. Hench zaun asa amchea atanchea festanchem dhoronn.

Sompadpeak Chitteo

‘Romi Chollvollik Mar’

M. S. The Goan Review Setembr-Otubr ank hatant poddttoch tachea kovrar aslole nazuk dekhave polloun jiv dhadoslo. Cursino bab hacho ‘Konknni Sinemacho Bapui’ ho lekh avoddlo, tech porim Marcos babachi motthvi kotha ‘Kaklutichem Lina’.
‘Amchea Zantteank Mog ani Surokxa Dium-ia’ (Felix da Cruz), ‘Monis Rupddem Ghalta Ten’na’ (John M. Alfonso), ‘Champa Ani Chameli’ (Peter Vaz de Chandor’ he lekh zaitem kitem xikoitat ani niyallunk laitat.
Hea ankantlo ogrlekh ‘Romi Konknni Chollvollik Mar’ hantun tumi zaitem kitem iskuttavun sanglam te vorvim amcheach Romi mhonnlolea monxam modem eka-mekacho kitlo dusvas vosta tem dison yeta. Khorem mhonnlear Konknni fuddari mhonnttat te fokot nanvache je apleak, Konknnichea khustar Inglix somazant man mellounk sodhtat. Punn tumi tea ogrlekantlean hea Inglixmenank nirop dila to tankam koso pavtolo, jedna te Konknni vachchich nant? ho matr ek vhoddlo prosn.
Justin Ferrao, Navele, Gõy

Sompadpeachim Utram: Ho Konknnintlo nirop tankam jerul pavta hachi mhaka khatri asa. Te Konknni vachinant legit zalear kaim lekh tankam tancho guru Inglixintlean bhaxantor korun patthoyta ani oxem aslolean internet-acher Inglixintlean ho vad cholta nhi?

________________________


Bai Ophelia-k vinonti

M. S. Dukhest Maiechea festak Bab Titta Pretto hacho DUDDVANCHEM SUKH ho tiatr Dhobitalao-chea Patkar holant pollelo ani tantun Bai Ophelia-k polleun bharim khuxi zalom. Bai Ophelia-n thoddeach utramni tiatr-pollennarank aplea jivitachi khobor sangli. 1954 vorsa savn Ophelia Konknni palkar vavr korta. Bolaiki bori naslolean fattlim 5 vorsam tem palkar disonk na. Devan taka fuddarak bori bolaiki favo korum ani amkam tem Konknni palkar sodanch disom! Ophelia-n aplea ulovpant mhonnlem ki apunn hatant danddo legit gheun Konknni palkar nhestoli mhunn. Devan tacher besanv ghalum.
Bai Ophelia-n aple dhuve Babli sangatak Goeant HANV TUKACH RAVTALIM ho tiatr dakhoilo, punn to Mumboint azun dakhounk na, dekhun mhoji vinonti Bai Ophelia-k ho tiatr amkam Mumboichea tiatr-mogeank dakhounk.
Goeant Bai Platilda, Bai Josephine, Anita de Goa ani Mumboichim Bai Philomena ani Bai Betty Ferns hannim palkak kiteak phatt kelea somzona. Hantun Bai Ophelia-k zalear khorench man favo.

Joe de Verna, Jacob Circle, Mumboi
__________________________________


One script needed for Samaj unity

During second anniversary celebration of ‘Jivit’ Eric Ozario suggested Karnataka’s two script formula for Konkani as model for Goa. This is a misplaced suggestion since Konkani is a mother tongue of a tiny majority there whereas in Goa it is the state’s official language and mother tongue for all.
Eric went on to say that the same teacher can teach in either script and students have a choice, but again it is wishful thinking.
He also talks in a communalist language when he goes on mentioning the different communities speaking Konkani. He then demanded that the next President of Goa Konkani Akademi (GKA) be from Roman Konkani pratagonists. Is there a Roman Konkani? And do its pratagonists constitute a community like those mentioned by him in Karnataka?
He also asserted that the variety of dialects and scripts is the glory of Konkani. If it was so, I would then suggest that he should promote Roman Konkani in Karanataka. He should however not try Roman script for Kannada, as it would pose a huge risk.
Eric Ozario qualifies as fascist the clarion call given by Akhil Bharatya Konkani Parishad in 1939 for “Ek Bhas, ek Lipi, ek Samaj”. I do not know if he understood the meaning of fascism. Anyway, is Konkani not one language? Is the Konkani Samaj not one? Should we not aim for one script as a means of promoting standardization of the language?

Fr. Mousinho Athaide, Rachol, Goa

(Goan Review November-December 2008)

TUKA RAG AILO? Guadlaupe Dias


Tuka Rag Ailo?
Guadlaupe Dias


Ragar zavop ekdom sompem, punn konnacher ragar zavop? Kitlea promannan ragar zavop? Khoinchea vellar ragar zavop ? Kitea khatir ragar zavop ani koxem ragar zavop ? Hea sogllea gozalinchem bhan dovorop ekdom kotthinn” oxem Aristotle he zannar mhonnttale. Khoreanich rag hi zaun asa ek oxi bhavna ji ami na kolltanch dor disak, lhan lhan gozalim khatir amchea vagnnukentlean dakhoun ditanv. Ami konnacherui ragar zatanv ani zaite pautt karanna viret ragar zatanv. Sorbhonvtim nodor marun polloyt zalear amkam kitlixinch udahornnam dixtti poddtat;Ghov aple bailecher ani bail aplea ghovacher ragar zata. Avoy-bapuy bhurgeancher ani bhurgim vhoddilancher rag dhortat. Dhoniak aplea sevokancho, ani sevokak aplea malokacho rag yeta! Kedna kednai ragar zavop itlem hatabhair pavta ki magir ti ek sonvoy zaun poddta. English bhaxent ek mhonn’nni asa: Habit never dies ! Remove ‘H’, ‘ a bit’ remains, remove ‘A’ , ‘bit’remains, remove ‘B’, ‘it’ still remains, dekhunuch amkam kosli-i sonvoy laun gheunche poilim, ami tacher hozar pautti chintunk zai.

Rag yeupachi sonvoy tor samkich vaitt karann ghoddi bhor aylolea ragan, purai jivit kallkhant buddta , vorsam-vorsanchim natim, tutton poddtat, ragachea bharan zhogddim-maramari ani khun pasun zatat, haka itihas govai asa. Itlem zanna zaunui, amkam rag yevop samkem sobhavik. Punn hea ragacher niyontronn dovrunkui, ami kaim upai gheunk xoktat. Soglleant porno ani faydeacho upai mhonttlear, rag yeta tedna, ek te xembhor ankdde mezpache. Toxench, ragachea bharan ami kednach, koslech tharav gheunche nhoi. Mhoji aji tor sodanch mhonttali, eke ratin faleam udena. Az pasun hanvem, tika kednach ragar zal’li pollounk nam. Mhozo azo, jivo astana khup pautti ticher ragar zatalo punn, ti mat xant rautali ani azunui tichi vagnnuk toxich asa. Hache fattlo ghutt hanvem tika vicharlo zalear, ti hansot sangta, ragar zaun kitem mellpachem asa? “Ogich bolaiki vibaddun, koplak miryo ghalun kiteak ghevop? ”Khorem mhonttlear, ti sangta tantunt, khup sot asa. Ze hav-bhav ami amchea tonddacher haddtat, tancho porinnam’ kaim kall sorlea uprant, amchea tonddacher udeta ani hachi dekh mhonttlear Bhag. Augustinachi avoi! Aplo put vaitt rostear pavla dekhun, to boro zaunk ti magnnem kortana bhorpur roddtali ani kall sorlo toso, tichea poleancher, dukam, vhanvon, khollio koxeo poddloleo ani tichem tondd sodanch roddkullem distalem oxem dhormxastri sangtat. Mhonnttat nhoim? Tondd zaun asa kallzacho harso? Hindi cholchitr-ancho ‘The angry man’ mhunn namna zoddlolo, utkruxtt nott mhollear Shri Amitabh Bachchan! Punn oxem sangtat ki, konnech, taka aplea khasgi jivitant ragar zal’lo, pollounk na.

Zednam hanv xallek vetalem, tedna, ghora portopak, mhaka mini-bosintlean yeunchem poddtalem. Hi mini-bos, Moddganv ti Verna meren vetali. Iskolachea bhurgeanchi tikett chear anne zal’lean, dusreo bosi amkam, ‘rupyak chear bangdde’ oso thomnno marit, provas korunk addkholl haddtale ani dekhunuch, hea mini-bosinich amkam provas korcho poddtalo. Magir conductor, amchea bhottveank dhorun, fuddem voch fattim voch korit amcher dhengxe soddtale.Tea vellar, mhaka khup rag yetalo ani taka khaum kai gillum oxe nodren polloit, hanv mhojea koplak attyo ghaltalem. Punn ek dis, eke zantte ostoren, aplea xant sobhavantlean, mhaka ek mhotvacho dhoddo xikoilo. Tor zalem oxem, ti babddi, amche xalle lagim mhonttlear Holy Spirit igorje lagim bosint choddli ani apli samanachi pottli, bos chalokachea cabin-ant dovrun, fattle bosker konnem tori tika suvat dili thoim vochon bosli. Itlem mhonnosor, adinch bhoril’li bos, xallechea bhurgeamni odhikuch bhorli ani eka pãyancher ubhi ravpachi poristithi, provaxeancher aili. Kaim vellan, bos Donvddear (Moddganv te Nuvem modlo ek ganv) pavli. Bhurgeanchea khilbhilattant, ochkit avaz ailo , ‘rav re baba’. Te mhatarecho avaz aikon, conductor challovlo ani ragachea bharan tannem pirluk marli. Bos thambli punn hika babddek, fattlean thaun fuddem yevunk vatt khoinchi? Zalem magir, conductor-alem pemprem suru, ‘age, yo muge begin, Donvdear denvpachi asli ani salant voson bosleai tinga?’ Tedna te mhataren taka xantponni mhonnttlem, ‘are baba, bosonk mel’llear soddpachem? Punn ek mat, tea salak, ekuch dar kiteak dovorlem re puta?’ Tichim utram aikon, sogllim hansunk laglim ani tea conductor-akui loz zali. Koxei bhoxen gordentlean vatt kaddit, ti fuddem aili ani aplea samanachi pottli kaddunk, cabin-achem dar ughoddlem. Polloit zalear, tiche pottlecher, konnem tori aplem saman haddun dovrlolem ani tachea bharan, hiche pottlentlim tomattam, samkinch chirddun futtleant hem, bos chalokachea nodrek ailem ani tannem, ticheo moskoreo kel’lea vorim mhonttlem, ‘age mai, tomattanchi bhaji zali muge? Bosonk zago mel’llolo zalear, hanga ani kiteak mhunn dovorli hi pottli?’ Atam tori mhaka dislem ki hi ragan kitem tori uloitoli punn toxem kainch ek ghoddlem na. Ek amurkhoch hanso tonddar haddun tinnem zap dili, ‘baba, tomattam futtlim mure? Kaim nozo, bhajich korunk haddlolim tim hanvem. Atam mhojeim kam’ sompem zalem.’ Oxem mhunnot, ti bosintlean denvli punn vetana, mhaka kitem tori vegllench xikoun geli.
Ragacher koxem niyontronn dovrunk zata hem dakhoun diupi oxich anik ek gozal mhonttlear, ek dis, hanv ani mhoji ek musolman dhormachi ixttinn, amchi college sutton ghora portotalim. Sankvacher boson vell hogddaupi tounaxeam modlea eklean, tika ud’hexun, ochkit mhonttlem , ‘hey, your mother is a prostitute’. Him utram aikon, mhoje tokler dhanddo marlolea vorim zalem punn tinnem mat kainch nhoi zal’le vorim mhonttlem , ‘yes ,you are right but my father is the only customer.’ Hem aikun, tea tounaxeacher, thoincho utthon vochpachi palli ayli.

Vidhnyan sangta te promann rag yeta tedna, tacho upyog vaitt adarunk vaporche poros ami tacho faido kaddum yeta. Amkam jedna rag yeta tedna amchea angant hispabhair bollgem toyar zata ani khoincheim kam ami zaina mhunn soddun dilam, tem kam’ ami hea vellar, sompeponni korum yeta. Khup pautti ami oxem mhonttlolem aykolam , ‘Ragak dolle asonant’! Punn jedna dolle ughoddtat, tedna, khup kitem nam polloupa sarkem ghoddlolem asta. Heach pasot, ami jem kitem kortanv, tem chintun korunk zai. Ragachea bharan, zib ukhol’li ani talleak laili mhonttlear zaina. Tonddantlean, ek utor bhair kaddche poilim, dha pautti vichar korunk zai. Heach khatir zait ghoddie, adlea kallar, je rishi muni ravtale (ancient Sages) te, rag aylo zalear, koslench paul marche poilim ‘tin darvontteanchi porikxa’ ditale. Sompea utramni sangchem zalear, apunn jem kitem korunk veta tem, tin darvontteantlean suttlem zalear, fuddlem paul martale; mhonnche, poilea darvontteant, te apleakuch vichartale, ‘hanv jem kitem korunk vetam tantunt kitlem khoreponn asa?’ Dusrea darvontteant te vichartale, ‘hem, hanvem korunkuch zai?’ Tisrea darvontteaxim pavtokoch te mhonttale, ‘hanv jem kitem korunk vetam, ti doyall kornni ?’ Zalearuch, te magir fuddlem pavl ukholltale ani zaite pautt oxem ghoddtalem ki hea tinui darvontteantlean, te aplich porikxa korta mhonttlear, tancho rag nivolltalo.

Amkam ghoddiye hem vachun khup vichitr distelem karann amkam sogllench kitem, ‘instant’ zal’lem zai ani heach pasot zaitem vaitt amche modem uprasta ani kitleach odruxttak ami bolli poddtanv. Oxem ghoddot raulem zalear, to dis pois na jea disak dukhachem girann amche jinnek lagtolem ani fantodd zaunche poilinch amche jinnecho surya mavolltolo.

Oxem hanv mhonnttam mhunn… Tumkam rag ailo ?

OGRLEKH: Mumbointlem Goykarponn Khoim Gelem?

Ogrlekh

Mumbointlem Goykarponn Khoim Gelem?


Konknni bhas Bharotachê ghottnneche atthve vollerent pavlear hea mhoineache 20ver, 16 vorsam bhorlim. Ho dobazo heach nimitan ghoddun haddtat. Hea disachem ‘significance’ kitem ho prosn zaite Mumboint aslolea Gõykaranchea sonsthanche fuddari legit mhaka kortat; ten’na monak khub vaitt dista, ani tankam zabab divpak amche kodden utram komi poddtat. Karonn hachevelean ek sot spoxtt zata; tem mhollear Konknni bhaxek ho man ani dorzo mell’lla hacho amkam kainch obhiman na! Hacho amkam kainch forok poddona. Osli amchi vagnnuk. Zaitea Konknneank Konknni bhas mhollear ‘allergy’. Tor dusreank, ‘te bhaxecho upeg kitem? Konknni amkam kitem diunk xokta? Konknnichea vantteak kosle ‘prospects’ asat? Vo tichem zoit zalem mhunn amkam faido kitem?’ osle prosn. Durdoiv hem amchem. Oxem anik khoinchech bhaxe sovem ghoddtta-xem mhaka disona. Ami je porim amche bhaxek kikont kortat, toxem anik khoincheach rajyachê bhaxe sovem ghoddtta-xem mhaka disona. Amchea Bharotantlim sogllim rajyam aplê bhaxe ani sonskrutaye sovem sontostat ani obhiman bhogtat; ten’na fokot Konknni bhas aplea putam-dhuvam koddlean unneponn bhogta. Ho ek gombhir prosn ani gombhirtayen tacher vichear zaunk zai. Hea disachem ‘significance’ hench ani amkam dor ekleak ho ek sado prosn ‘mhoje bhaxecho, mhoje sonkrutayecho mhaka khorench obhiman asa, hoi?
Konknni bhas Bharotachi ek bhas mhunnon tika atthve vollerent ghatli, tor hê amche bhaxe sovem amchem yogdan kitem? Bhaxen aplea pasot kitem kelam tem vicharche poilim, apnnem aplê bhaxe pasot kitem kelam tacher vichear zaum di.
Aiz zaitea Konknni fuddareank prosn poddla to mhollear Goenchi osmitay urtoli vo mortoli? Osmitayecho vhoddlo vantto zaun asa bhas ani zori bhas geli zalear osmitay anik khoinchi urtoli? Dekhun novean amkam zagrut korche khatir ho dis monovpant yeta. Ani he khepek ami ho dobazo Goan Institute hanchea sangatan pallpachi yevzonn ankhli. Amche vangdda tannim-i zagrut zaunche khatir. Him protixtthanam amchea purvozamni amchea daiza khatir sthapon kel’lim. Amchea lokanchê sevek, amchê bhaxeche ani sonskrutayechê sevek. Hea Protixtthanamni vhoddlea totvanche monis yeun vavron gele ani aplea fuddariponna khal Konknni porjek zagoit ravle. Tor tancho vavr aiz ami fuddem vhortat kai? Te chol’lole tea pavlamni ami choltat kai? He osle lamb-rund dixttaveache ani ni-svarthi fuddari aslole dekhun Mumbointlean Goenchi ani Konknnichi khub seva zali. Ten’na Mumboi xhar Goenchê ani Konknnichê sevent ekdom ‘vibrant’ aslem. Konknni tiatr Mumboint suru zalo. Konknni potram, nemallim, romanxi choddan chodd Mumbointlean chol’lim. Konknni Bhasha Mandal poilem Mumboint sthapon zalem. Lok-Mot vo Opinion Poll-a somoyar Gõyak vhoddlo tenko Mumbointlean gelo. Ani hacheo zomati ani cheorcha heach vosreantlean ghoddon aileo. Punn aiz amkam Konknni mon’xank koslo rog lagla kai? Ho Dabul-cho vatthar Konknni mon’xancho vatthar aslo. Sam Francis Xavier Igorz, Sam Sebastião Goan High School, Goan Institute adi. adi. Hem amchea purvozamni ubharlolem daiz aiz asa, punn tatunt komi poddtta to fokt Goenkar; na zalear tatunt aslolo monis Goenkar mhunn koxem mhonnum-iet? Konknni xivai, hanv Goenkar koslo? Aiz amchem fuddariponn kosmelam mhonnlear lottkem zait? Aiz amchi dixa bodol’lea mhonnlear ojap dista? Hanv sangtam tem koddu zait, punn ti hokikot mu? Dekhun ami amchim pavlam bodolpachi nibel goroz, oxem tumkam disona? Hench zaun asa ‘significance’ hea disachem. Vankddim pavlam nittayer ghalop.
Aiz Gõyant khub sonkoxttam ubim zal’lim asat. Tim soddovpant amcho vantto kitem? Ami Mumbointle Konknni monis sust nhident bhormetat. Amkam utthaitolo konn? Halinsorak ami Mumbointlea Gõykaramni Gõy ani Konknni khatir kitem-i kelam zalear fokot Rajbhas kaideant Devonagri vangdda Romik eksarko dorzo diuncho mhunn dil’leo amcheo asinadi. Ani hacho Gõyak ani Konknnik kitlo labh mellttolo kai? Hench amchem Konknni mon’xanchem durdoiv. Ami poile zhogoddttat bhaxek ani magir zhogoddttat lipik, ani dhoko Konknnik. Dekhunuch mhonnttam hanv: Konknni bhaxen jitlem sonslam titlem dukh khoinchech bhaxen sonsunk na.
Aiz kitle zann Konknni uloitat ani kitle zonn vachtat? Aiz thoddim bhov Konknni nemallim yetat tim konna khatir uzvaddak haddop? Goa Konknni Akademi itlo khorch korun pustokam uzvaddak haddtta; tancho kitle zonn faido kaddttat? Mutt-bhor Konknni vachpeam khatir itle duddu moddun ani itle teag korun nemallim ani pustokam uzvaddak haddttana tatunt ‘justification’ asa, hoi? Amche borovpi mhonnlole sud’dam Konknni vachinant. Konknni vachpi nirmann korpak amche vangddi kosrot kortat, konn ‘case study’ kortat. Konknni-Konknni mhunnon aiz mavle-ghorar vo internet-ar miroitana, vachpi mellovpak itli kosrot kiteak? Kitlea ghoramni Konknni uloitat zait? Thoddeank zalea Konknni aplea pottachi bhas. Ani amchea rajki fuddareank Konknni zalea ek hatyar, porje modem futt ghalun apleak yes mellovpachem. Ami Konknni bhas fokot amchea svartha khatiruch vapuddttat mu? Amche tiatrist ani nattkist bhav legit fokot machie fuddlean matr Konknni uloitat; fattlean vochon pollet zalear sogleak Inglixich Inglix. Hacher gombhirtayen niyall korchi goroz. Hench zaun asa ‘significance’ hea disachem.
Aiz internet-acher Konknni vixim horvim borpam yetat; tim-ui Inglixint. Him borpam Konknnint kiteak boroinant? Internet-a khatir Romi Konknnich faideachi mhonnttat nhoi? Zalear Konknnicho sermanv internet-acher Inglixentlean kiteak? Romi-romi mhonnun faleam Inglixuch Romi Konknni zaunchi na mu? Jea borovpeank don volli Konknnintlean borovpak yenant tankam Konknni voir dusreank sol’le divpacho koslo odhikar asa? Konknnichem karbhar somzona tannim Konknnichea ani Konknnachea sonsthanchem fuddariponn kiteak hatallchem? Konknni bhas astana, tichea vistaracho vavr korpi patthlavdaramni Inglix bhas kiteak vapuddchi? Ani tankam zor Konknni bhas yena, zalear ti kiteak xikchi nhoi? Sonsthanchem fuddariponn ghetoleamni tori ti xikun gheunk naka? Hech vichear zaun asat ‘significance’ hea disachem.
Gõy, Gõykaram khatir samballchem mhonnot boballttat. Punn khoinchea Goenkaram khatir? Aiz Gõyant kitle Gõykar? Ani tantletantunt magir kitle Konknni ulovpi ani Konknni sonskrutay sozovpi Gõykar asat? Aiz oxi poristhiti asa ki zori tum ‘genuine’ Gõykarak mellonk sodta zalear Gõyant nhi punn Paris-ak vechem poddttolem. Oxem kiteak ghoddtta? Aiz ami Gõy bhaileam khatir sambhallttat mhonnlear otitay zait? Bhaile yeun amcher aplo hukum’ choloitat, ani ami zhogoddttat ti Romi lipi borovpakui amkam bhailech xikoitat. Vichitr hem! Punn hokikot hi! Hi poristhiti nirmann zavpak konn zababdar? Ami nhoi? Hacher ami zata title vegim ilaz korunk zai, oxem tumkam disona? Hench zaun asa ‘significance’ hea disachem.
Akhrek sangchem zalear, ami Konknni mon’xam ekvott zoddunk khub oskot. Amcho ekvotta poros dhuspott okondd; dekhunuch ami kainch mellounk pavonant. Ami sompeponnim dusmananchea tallnneank bolli poddttat. Horxim zalear Konknni monis tin-chear rajyamni ximpoddlole asat; ani tancho ekvott ghoddounk tike muskil. Oxem astana ekvottache proyotn zaunche bodlek Konknni mon’xank poilim bhaxechea nanvan vantt’ttat ani magir lipinchea nanvan vantt’ttat; ani ami sompeponnim vantton poddttat. Ani hakach lagon ek okhondd Konknnichem boll ubem zaina. Konkonnkaranchi xokti ghott zaina. Konknni monis veg-vegllea rajyamni asat ten’na ami sogle vegllechar koddek dovrun ekvottan eka-mekak lagim yeunk zai. Lipichim durgam moddun bhavponnacho ekvott ghoddoun haddunk zai. Zaum ti Kon’nodd lipi, zaum ti Devonagri, zaum ti Romi, akhrek bhas Konknni mu? Dekhun lipiche vad utpon’n korinastana ekvottan ‘ek agenda’ gheun ami fuddem vochonk zai. Sogleamni ekêch sotre khala yeun, amchem boll ghott korun, Konknni bhaxek ani Konknni somazak hokkachem tem sorkara koddlean melloun gheunk zai. Ami vantton poddlear yes mellonk muskil. Hem Mumboint ravtolea Konknni mon’xank korpak vhoddlem kam’ nhi. Ani hem kam’ zaunkuch zai ani hache khatir amcho ‘agenda’ asonk zai. Na zalear Konknni bhas ani sonskrutay ghoddiek urot, kiteak tika dusrea rajyanche monis vosoitole zoxem aiz Gõyant ghoddtta; punn Konknni monis mat jerul sanddttolo. Hem ghoddona zavpak ami sogott Konknni mon’xamni ek okhondd Konknni mon’xanchi xokti ubarpachi goroz asa; ani hatunt Konknni bhaxek mukhelo zago yeta. Hench ‘significance’ aichea Konknni disachem.
Jai Konkonn! Jai Konkonnkar! Jai Konknni. Dev borem korum.
Agostache 23ver, 2008, GRAF-an ghoddun hadlolea ‘Vixv Konknni Dis’ dobajeak, GRAF-acho odheokx hea natean, Fausto V. da Costa hannem kel’lem hem bhaxonn.

(Novembr-Decembr 2008 ank)

TGR - November-December 2008 issue